
Adaj laken tumen barikane reportaschtscha taj interesanti vakeriptscha fatreterenca la flogoskera grupnatar le Romendar andi burgenlanditiki Romani tschib. O redojengere Podcasts jek khetan kedipe la radijosendungatar Roma Sam hi, savi hetvinate kiratiske 20.50 orenge ando radijo Burgenland te schunel hi. Die folgenden Podcasts sind eine Zusammenfassung der Radiosendung Roma Sam, die jeweils Montagabend um 20.50 Uhr in Radio Burgenland zu hören ist.
Alle Folgen
50 berscha flogoskero grupnengero tschatschipe
O andvodinipe le flogoskere grupnengere tschatschipestar adabersch o 50to jubilejum mulatinel. Vaschoda o Emmerich Gärtner-Horvath, anglebeschaschi le flogoskere grupnengere bajrotistar le Romendar, pedar o barikanipe le tschatschipestar andar o dikipe la flogoskera grupnatar vakerel. Akor ando vakeripe meg pedar koji uso uprelikeripe la kulturatar taj so gejng o anticiganismus kerdo schaj ol, dschal.

Talalinipe Upro Karikano Stolo | Butajkeri cukunft terne manuschendar
Terne dschene uso andedschajipe ando butjakero them mindig buteder angle but uprediptscha taj na dime dikiptscha terdschon. Saj pomoschage lenge pekamle hi taj sar pumenge o terne dschene o butjakero them angle terdscharen, pedar oda ekspertkija taj ekspertscha uso Karikano Stolo le projektostar „O DROM ANDI CUKUNFT“ diskutirinde.

Martin Horvath | Ando sikavipe
O Martin Horvath leskera phenjaha taj leskere duj phralenca Tenu Erbate upre bartschino taj te ov leskere tschavoripestar phukatscha, akar mindig jek barikano udud ande leskere atscha te dikel hi. Pregim le khetanlikeripestar, jek schukar, arakimo tschavoripe sina.

Romantic Death banda | Ando sikavipe
Rock taj Romengeri-muschika, nisaj sako diveseskeri kombinacijona muschikakere riktschendar. Ham i banda Romantic Death adala duj hangoskere thema khetan phandel. I suditiki burgenlanditiki New-Metal-Romengeri-banda ando foro Hartberg upre lakere arte cidiptscha pre probalintschage tel likerel.

33ti Romano Mulatintschago | Jek mulatintschago le mindenfelitikostar
Jek keverinipe andar tradicija, temperamento taj dschivipeskero voja. Ada o Roma taj o gadschi imar sajt 33 berscha uso Romano Mulatintschago terdschin. O schukar flogosker grupnengero mulatintschag te adabersch jek barikano punkto ando burgenlanditiko mulatintschagoskero kalenederi hi. O reporteri Adi Gussak telal o kherodaschtscha gelo, o barikano hango and te astarel.

Raklo Weinrich | Gitaraschi ando sikavipe
But Roma taj Sinti andar muschikakere familiji an. Afka te o Raklo Weinrich. Leskero phral Zipflo Weinrich ojs barikano jazziskero hegedujaschi prindschardo sina. O Weinrich dschi adi na schofintscha o baro muschikakero jerinipe, ham akan neve te kesdinel kamla. O reporteri Adi Gussak le gitaraschi Betschiste kher rodija.

Renate Holpfer | Ando sikavipe
Ando aktujeli ardipe la sendungatar Roma sam, i Renate Holpfer pedar lakero but berschengero phandipe uso Romengero khetanipe vakerel. La ando bersch 1961 Ujvarate upro them ali suditiki burgenlanditika, imar ande lakero tschavoripe erschti kontaktscha Romenca sina taj lengero khetanipeskero entviklinipe sajt oja cajt barikane vodintscha.

Palgondolipe la cukunftake: 31 berscha palo atentato Erbatar
Angle 31 berscha use jek bibastalo atentato Erbate, schtar Roma murdarde ule. Uso sako berschengero gondolipeskero mulatintschago, organisirim la Romengera pastoraltar la diöcesejatar Tikni Martona, upro opfertscha pal gondolim ol.

I naschadi Romengeri sidlung andar Lackenbach
Ande amaro sendungakero redo „Naschade Romengere sidlungtscha le Burgenlandistar“ akan o reporteri Adi Gussak upro jomakero rodipe ando gav Lackenbach pe kerel. Odoj resel te le phure biro Heinrich Dorner, savo ande Lackenbach upre bartschino.
